”En jämlik skola för alla” – undervisning och utbildning

Sara Söderström ingår i ledningen på Utbildningsdepartementet.

Jag frågade om Regeringens och utbildningsminister Gustaf Fridolins tankar om skolan och skolavslutningar i eller utanför kyrkan.

Riksdagen, där skolministern söker få igenom sina visioner om skolan.

Riksdagen, där skolministern söker få igenom sina visioner om skolan. Foto: Björn ”bgbloggare” Grönlund.

Sara Söderström svarar:

– En jämlik skola för alla, oavsett exempelvis livssituation, är något regeringen prioriterar högt.

Regeringen skriver i sin budget att ”alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan och jämlikheten ska öka.”

Den viktigaste faktorn för elevens kunskapsresa är lärarna.

För att alla elever ska ha samma möjlighet att utvecklas och nå sina kunskapsmål måste lärarna ha tid att stötta och hjälpa varje elev.

Därför vill regeringen anställa fler lärare och vuxna i skolan, samt minska lärarnas administrativa uppgifter.

Alla elever ska ha möjlighet att växa i sin kunskap i skolan.  Foto: Björn "bgbloggare" Grönlund.

Alla elever ska ha möjlighet att växa i sin kunskap i skolan.
Foto: Björn ”bgbloggare” Grönlund.

SCB spår en framtida brist på lärare, och en del av regeringens förslag kommer också bidra till en ökad efterfrågan på lärare.

Regeringen vill därför satsa 600 miljoner kronor på att öka läraryrkets attraktivitet, så att fler vill börja jobba som lärare.

Till exempel satsar regeringen på att utöka antalet platser på några av lärar- och förskollärarutbildningarna samt

speciallärar- och specialpedagogutbildningarna,

kvalitetssatsa på dessa utbildningar och

att Statens skolverks informationskampanj om dessa utbildningar förstärks med 5 miljoner kronor under 2015 (för att uppgå till totalt 10 miljoner kronor).

Dessutom vill regeringen få till stånd en nationell samling där samtal med olika berörda aktörer ska påbörjas för att gemensamt komma fram till vad som kan göras på såväl nationell som lokal nivå för att stärka och öka attraktiviteten för läraryrket.

 

En part på arbetsmarknaden.

En part på arbetsmarknaden. Foto: Björn ”bgbloggare” Grönlund.

 

I ramen för den nationella samlingen ska också samtal mellan arbetsmarkandes parter föras för att höja lärarnas löner,

och i samband med avtalsrörelsen 2016 ska resurser med syfte att höja lönerna tillföras.

Regeringen avser att tillföra resurser motsvarande 3 miljarder kronor på årsbasis, under förutsättning att övriga parter tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner.

Regeringen vill också ta större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar.

För att elever i skolor med tuffa förutsättningar ska utvecklas behöver de möta skickliga och engagerade lärare, och dessa skolor behöver också större resurser för att utveckla exempelvis pedagogiken.

 

För att attrahera de bästa lärarna till dessa skolor föreslår regeringen att 125 miljoner kronor under 2015 ska avsättas till högre löner för specifikt lärare i dessa skolor, och beräknar att det avsätts 250 miljoner kronor årligen därefter.

 

För att dessa skolor ska kunna utveckla exempelvis pedagogik och förmågan att möta elever med olika förutsättningar föreslår regeringen att

Statens skolverk får i uppdrag att sluta särskilda utvecklingsavtal med huvudmännen, där statens och huvudmännens insatser ska klargöras.

För de utvecklingsprojekt som blir resultatet av överenskommelserna vill regeringen avsätta 150 miljoner kronor i ett riktat statsbidrag, som ska fördelas av Statens skolverk. Regeringen beräknar därefter 150 miljoner kronor för detta ändamål årligen.

 

cimg5934[1]

Foto: Björn ”bgbloggare” Grönlund.


Rörande avslutningar i kyrkan finns bestämmelser om konfessionella inslag – förenklat religiösa inslag – i förskole- och skolverksamheten reglerat i kapitel 1 i skollagen.

Dessa bestämmelser knyts till begreppen utbildning och undervisning.

Undervisning definieras i skollagen som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och

lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” och utbildning som ”den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål”.

Utbildning inkluderar således både undervisning men också andra verksamheter som till exempel raster, utflykter och skolmåltider.

I samma kapitel framgår att all undervisning i förskolor och skolor, oavsett huvudman, ska vara icke-konfessionell.

Det innebär att det inte får förekomma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse i undervisningen.

 

Även utbildningen ska vara icke-konfessionell, med undantag för fristående förskolor och skolor med konfessionell inriktning.

I dessa får det förekomma konfessionella inslag i utbildningen, men deltagandet ska vara frivilligt för den enskilde eleven.
Syftet och innehållet i en avslutning är ingenting som ingår i skollagens definition av begreppet undervisning – avslutningar, liksom samlingar med anledning av en högtid, räknas därför som en del av utbildningen.

Det innebär att avslutningar på offentliga skolor och de fristående skolor som inte har en konfessionell inriktning ska vara icke-konfessionella, men att avslutningen kan ske i kyrkan om den utformas så att det inte förekommer några konfessionella inslag.

Foto: Björn "bgbloggare" Grönlund.

Foto: Björn ”bgbloggare” Grönlund.

Avslutningar är skolans ansvar, och kan inte överlåtas till exempelvis kyrkan.

Om skolan planerar att hålla en avslutning i kyrkan ska skolan noga överväga om det är lämpligt samt försäkra sig om att det inte kommer förekomma några konfessionella inslag vid avslutningen.

Om kyrkan upplever att skollagens krav inte går att förena med kyrkans uppdrag så får skolan arrangera avslutningen på annat sätt.

Får bedöma om det går att ha avslutning här.

Får bedöma om det går att ha avslutning här.

I kapitel 7 i skollagen framgår att en elev på begäran av elevens vårdnadshavare, om det finns synnerliga skäl, kan befrias från skyldigheten att delta på obligatoriska inslag i undervisningen.

Däremot är denna bestämmelse kopplad till undervisningen och inte utbildningen.

 

Eftersom skolavslutning eller liknande inte är en del i undervisningen kan denna bestämmelse inte användas av en elev för att bli befriad från att delta i en skolavslutning i kyrkan.

 

Därför är det viktigt att skolan utformar avslutningen eller liknande samling i samband med en högtid så att alla elever kan delta,

och att föräldrarna kan låta sina barn delta utan att de känner att de blir ensidigt påverkade i någon trosriktning.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: