Märkt: Utslag
Vithetsnorm – rasifierad – minoritetsstress
Ur Biblioteksbladet nr 2 2021:
Milia Rahman Olsson upptäckte att det knappt inte fanns någon forskning om vithetsnormen inom bibliotekskåren.
Vithetsnorm: ”Utgår från att vit hudfärg är det normala. Kan exempelvis handla om smink och plåster som är anpassade efter vit hud. Ett annat exempel är läkare som inte känner igen utslag på svart hud. Det innebär att icke-vita människor som människor med en specifik hudfärg, medan personer med vit hudfärg uppfattas som neutrala.
Rasifierad: ”Personer som på grund av sitt utseende blir tillskriven en viss rastillhörighet och egenskaper som förknippas med den. Används ofta för att visa att rasbegreppet är en social konstruktion, inte biologisk.”
Milia Rahman Olsson beskriver en minoritetsstress som handlar om att de som inte är vita bemöts på ett annat sätt, som gör att de hela tiden avviker från normen. Någon kan börja prata engelska med dem, någon annan kan vara överraskad över att de pratar bra svenska. De kan bemötas med ”förstår du vad jag säger?” eller mötas med av frågan ”var kommer du ifrån?”.
Perspektiv: Statistiken visar att svarta är underrepresenterade på USA:s bibliotek. Sverige saknar officiella siffror – men verksamheten är densamma. Biblioteken i USA är de vitas reservat.
5 % av bibliotekskåren i USA utgörs av personer som beskriver sig som svarta/afroamerikaner.
Thord Eriksson, chefredaktör, Biblioteksbladet: Biblioteken i USA bearbetar sin del i ett rasistiskt arv. Sverige har inte kommit lika långt.
Det tycks till och med finnas ett aktivt motstånd i Sverige, mot att kännas vid tanke – och handlingsmönster som är diskriminerande och rasistiska.
Kursiv och fet stil är har jag gjort.
Mina kommentarer: Det finns en ras, människan. Med olika hudfärg. Alla ha samma värde. Rasism sker mot de med utländsk bakgrund av svenskar, och rasism sker mot svenskar av personer med utländsk bakgrund. Det är lika illa vilket som sker.
Är alla vi som bor i Sverige svenskar? Ja, svenskar, är de som bor i Sverige. Irakier är de som bor i Irak. Sedan kan vi ha olika bakgrund.
Hur tas människor med ljus hy emot på bibliotek i Iran? I Sydafrika? I Peru?
POD – puls – patient -omvårdnadsprocess
En POD-dag idag. Praktisk Omvårdnads Dag.
Lägger in bilder så inte det blir text och åter text. De flesta bilderna har inget med texten att göra.
En patients omvårdnad och behandling handlar inte bara om att ge läkemedel. Läget i sängen kan vara av betydelse och vi har idag lärt oss hur man kan ställa in sängen så att patienten får det bättre.
Höja huvudänden om andningen är jobbig.
Vi fick även prova att ligga i sängen och bli körd i korridoren och in och ut ur hiss. Detta är en del av omvårdnaden, att transportera en patient i säng så mjukt och säkert som möjligt.
Sängen är en medicinteknisk produkt.
En annan viktig del är information och kommunikation. Att alltid informera patienten vad jag gör: bädda sängen, göra övre – eller nedre hygien eller sätta dropp.
Det ingår även att observera patienten. Är huden torr med dålig elasticitet? Vilka andra symtom finns? Pulsen är snabb och svag och andningen är ytlig och snabb. Tecken på uttorkning.
Är huden fuktig? Syns det några sprickor, utslag eller sår på huden?
Blåfärgade läppar och hud tyder på cyanos. Brist på syresatt hemoglobin i blodet är orsaken till cyanos. Hemoglobin, Hb, står för syrgastransporten i blodet.
Iaktta blodtryck, puls (fyllig eller inte, stark eller svag, snabb eller långsam?), hur många andetag som tas per minut och om dessa är ytliga eller djupa. Detta jämförs med normalvärden (minus individuella variationer).
Olika värden. Olika kanyler och olika sorters dropp. Läkemedelstillförsel.
Det är en viktig del.
Att lyssna på patientens upplevelse om vad som har hänt, om detta har hänt tidigare, om patienten normalt brukar andas tungt eller om patienten har bakomliggande sjukdomar – detta är väldigt viktigt.
Säger patienten att det gör väldigt ont eller att det känns konstigt så utgår man i från det. Pusslar ihop det med mätningar och prover som tas.
Svårt. Absolut, därför får vi träna om och om igen. Förstoppning beror kanske på morfinets biverkan. Morfinet gavs för att lindra smärta, som påverkar patienten mycket och han/hon blir deprimerad. Detta medför att aptiten minskar.
Här gäller det att skapa en attraktiv måltidssituation så att patienten kan få i sig näring.
En attraktiv måltid?
I morgon har vi ergonomi-föreläsning och sedan praktisk övning. Fredagen ägnas åt omvårdnadsprocessen.
Vad är omvårdnadsprocess?
Svar kommer.
bgbloggare 